Hej i sommarvärmen!
Det har skrivit spaltmil om Almedalen och det lär fortsätta skrivas. Även av mig. Denna gigantiska mässa – eller “vuxenkollo på crack” som någon kallade den – inspirerar och sporrar. Ett sådant möte var med Kristina Alexanderson.
Här ovan är hon (2a fr v) del av panelen i debatten “Skola 2.0″ i Almedalen i år, tillsammans med bland andra Brit Stakston och Fredrik Federley. Seminariet var som jag förstod det triggat av Brits bok “Politik 2.0″ . Fler bilder här!
Under flera seminarier och möten hörde jag denna smarta gymnasielärare uttrycka sig om det jag kallar “Underlättande internetverktyg” i skolan. Läs gärna detta blogginlägg i frågan.
Kristina gör en viktig uppdelning som ibland glöms bort i debatten: den i verktyg för informationsinhämtning – sök, analys, granskande – och i sociala medier. Ibland kan distinktionen bli svår för vissa tjänster hamnar i gränslandet. Således är t ex Wikipedia för de flesta in informationsbas men för färre ett socialt medium i det att man skapar innehåll. Har du inte provat det – så ge dig in i leken, det är mycket utvecklande!
Dels gäller det alltså tillgången till sökverktyg – närmast självklart idag. Dels gäller det de sociala medierna. Genom sökningar på nätet märker vi relativt snabbt att källkritik är ett måste. Ibland låter det som något nytt men det var något som de flesta av mina lärare varit bra på att tydliggöra: “vem har skrivit – och med vilket syfte?” Detta behov lär inte minska – och är bra för vår goa hjärna – att behöva reflektera, fundera över syften – synka och jämföra med tidigare erfarenheter och trosystem.
De sociala medierna då? Vi har alla ett stort behov att räknas och få tillhöra en grupp. Med sociala medier ökar chansen till utbyte med andra människor – men också risken för splittring ökar. Jag är övertygad om att detta ställer högre krav på den lärare som ska leda en lektion där varje elev har en dator framför sig. Men det ger även enorma möjligheter. Vi som inte är födda med en laptop i knät har nog en tendens att tro att andra kollar sin mail när vi leder ett möte. Men se till att mötet är så fängslande att mötet i sig är mer stimulerande än att kolla mailen! Märk väl “stimulerande” – allt måste inte vara “KUL”. Men det mesta vi lär oss i skolan kan vara väldigt inspirerande.
Hur kommer då LUCK in i skolan?
(mer om konceptet LUCK här)
L: Lean - en struktur där vi fokuserar på de aktiviteter som faktiskt är värdeskapande – eleven hamnar här ofta i fokus, men vad sker med en lärare som inte stimuleras löpande? Jag anser att dessa båda processer – lärarens och elevernas ska slingra sig fram parallellt.
U: Underlättande internetverktyg – ja början till den beskrivningen finns ju ovan. Det finns säkert mycket mer att säga, men nu är vi igång!
C: Det coachande förhållningssättet – Krävande för en lärare som har så många elever. För i coaching möter vi eleverna i det perspektiv där de redan finns och levt sitt liv. Därur finns många drivkrafter att väcka. Men hur ska man som lärare hinna med? Jag rekommendrar alla lärare att studera gruppcoaching – för att kombinera med individuell coaching. Även detta område kommer jag återkomma till!
K: Kognitionen. Ja, här har vi ju hela grunden till “skola” att “Skola in” handlar ju om någon form av anpassning och införande av nya rutiner, kunskaper, insikter. I kognitionen finns många av nycklarna till framgångsrikt lärande.
OK, det var några inledande ord om det koncept jag arbetat fram under en 10-årsperiod som konsult, lärare och – i någon mån – pedagog.
Vilka är dina reaktioner, tankar om detta?

Bra läsning. Undrar över begreppet Luck, är det ditt uttryck eller något Alexandersson använde? Nyfiken!
Hej Annika,
tack för påpekandet! Det som är så bra med sociala medier – det går ju att göra bättre hela tiden – så jag uppdaterade min post med LUCK – går även att läsa här:
http://langecom.wordpress.com/2010/06/05/luck-i-foretaget-verkligheten-och-konceptet/
En reflektion jag har gjort är att det finns en del av skolan som har hittat verktygen men ändå inte använder verktygen på rätt sätt. Hur gör man för att skolor ska inse värdet av att låta elever blogga när som och inte bara mellan 12.30-13.00 på fredagar. Och vad säger det om skolor som har datorer till sina elever men inte låter eleverna ta hem sin dator eller besöka vissa sidor. Jag tror på bra förebilder och jag förstår att det finns skeptiker när det finns skolor som inte nyttjar de nya verktygens fulla potential utan bara ser det som nåt som kostar och som försvårar för lärarna. Jag tror inte att den största svårigheten ligger i att få skolor att använda sig av verktygen. Om skolan lär sig att använda verktygen rätt då kommer fördelarna vara uppenbara för alla.
[...] Lange initierade en gruppdiskussion på Edcamp Stockholm utifrån #LUCK i skolan och eftersom många av oss inte har någon aning om vad det är bad vi Johan förklara detta lite [...]