Feeds:
Posts
Comments

Archive for the ‘skola’ Category

I det tysta (?) samlar jag material till nischböckerna som nog börjar komma ut nästa år. En av de som känns angelägna är den om skola och pedagogisk verksamhet. Inte som någon “skriva på näsan-bok” utan som inspiration till en ÄNNU mer utvecklande skola. På denna väg möter jag sköna initiativ – som .SE-stiftelsens tävling “Webbstjärnan” där man i avslappnad form lär sig mer om internet. Läs mer: http://www.webbstjarnan.se/tavlingen/  Och tävligen går igång – idag!

Read Full Post »

Som kanske bekant har jag under årens lopp arbetat fram ett koncept under varumärket “LUCK-konceptet”. Det innefattar kognition (hur vi uppfattar och behandlar inkommande information), coachande förhållningssätt (leda andra genom deras drivkrafter), utvecklande internetverktyg (sociala medier, tjänster och mobila terminaler) och Lean Leadership.

Med detta koncept som bas utforskar jag intressanta områden. Och ett av dessa är så klart skolan. Jag ska dock inte sålla mig till skaran som enbart kritiserar utan snarare just utforska. Att betrakta, ställa frågor och ge möjliga utvecklingar och vägar till förbättring. För all verksamhet utvecklas – ständigt. Men den kan göra det medvetet eller omedvetet, planerat eller oplanerat. Jag vill mest – som en god pedagog – inspirera till eftertanke. …och kanske ge några inputs till handlingar som utvecklar verksamheten.

Första frågan:

Hur blir jag som elev bra i ett ämne? Om vi för en stund bortser från omgivningen, lärarens kompetens och elevens sociala situation – vilken roll spelar talangen?

Jag har gjort en högst oventenskaplig undersökning idag – och svaret är att lärarens kompetens är klart påverkande – men det är även den egna talangen. Den frågan skulle jag vilja ta tag i vidare. Vad talang handlar om kan vi få från t ex Wikipedia: *Talang (egenskap) – ett uttryck för en övergenomsnittlig fallenhet eller förmåga för någon verksamhet, i intellektuell, fysisk eller annan mening.” Som många av mina vänner skrivit idag: i de ämnen där man upplever sig ha talang går det ofta lättare. Men hur hittar jag min talang? Upplever jag alltid talang när jag har den? (I detta nu inser jag att jag saknar biblioteket hemma i allmänhet och idrottspsykologin i synnerhet. “Att hantera talanger” finns ju där.) Har du själv upplevt att du tidigare eller senare i livet väckt liv i en talang du inte känt till, anat eller kanske helt tagit avstånd ifrån? Och specifikt: fanns det någon LÄRARE som gjort detta i ditt liv?

(Jag är som sagt i ett mycket tidigt stadium i detta utforskande men kan i alla fall göra antaganden ur LUCK-konceptets innehåll för pedagogisk verksamhet som skolan:

L: Lean Leadership: No Blame – det är inte farligt att göra fel – men låt oss förstå hur det gått till så vi kan välja en annan väg. Analysera vad ni gjorde när det blev rätt – använd slutsatserna på det som blev fel. Strukturer för förbättringsarbete. Stor tilltro till individen.

U: Utvecklande internetverktyg: enormt stort ämne. Kollaborativa verktyg – sådana som visar storheten i samarbete. Ber att få återkomma med ytterligare!

C: Coachande förhållningssätt: Här finns det mycket godis! Att få andra att se sin storhet, se styrkor men också hinder som stoppar mig. Feedback som reflekterar, lyfter och skjuter framåt.

K: Kognition: Hur vårt inlärande fungerar, vilka reaktioner olika former av feedback kan ha och vilka alternativ som finns. Även här – en rad aspekter som kommer påverka talangeffekten.

Kommentera gärna!

Read Full Post »

Jag minns faktiskt inte om jag skrivit om detta. När videon dök upp i flödet härom dagen insåg jag att dialogen vi hade där i det mysiga hus Richard m fl hade skapat sin studio i nog skulle kunna leva ett tag till… Ja, döm själv. Här är videon. Den handlar om hur min bok om “LUCK-konceptet” kanske kan påverka skolan. Nu är denna bok (som kom ut 29 juni detta år) en grundbok i konceptet och “nischböcker” inom olika områden är planerade. Rätt många. Och skolan är ett av dessa områden.

Kom GÄRNA med synpunkter!

Johan

Read Full Post »

Alla är vi självutnämnda “experter” på allt som har med skolan att göra. Vi har ju själva varit där. Det är väl bara att det var “några” år sedan. Det har säkert hänt mycket. Dessutom är det EN sak att vara I en process (i detta fall: elev) och en annan att skåda systemet utifrån.

Likväl – det är några indikatorer som utifrån mitt arbetssätt bör få oss att reagera. Vilka handlingarna ska vara får jag nog lämna åt andra att besluta.

Några faktorer:

Det är några saker i skolan jag reagerar på: Många rektorer låter som de saknar rätt grundläggande kunskaper i ledarskap (oacceptabelt), en hel del lärare som inte får uppföljning av någon annan vuxen (lärarkollega, rektor, annan pedagog) (helt oacceptabelt, helt felaktiga arbetssätt kan slå rot…) osv. Enbart dessa faktorer får en att häpna. Lägg till detta en i stort sett obefintlig lönekarriär – ska det vara så här?

Benar vi upp detta med LUCK-modellen ser vi följande:

K-Kognition:
1. våra behovssystem gör det omöjligt att ta in kunskap om vi inte upplever att det finns någon anledning. En känsla av att inte kunna – eller vara värdelös ger underskott på SHB – se till att alla är sedda, hörda och bekräftade.

2. får vi inte denna interna påspädning av känslan att behövas – så kan vi ta till en rad åtgärder som individer. Att bråka eller obstruera är utmärkta sätt, rent bekräftningsmässigt, för vuxna reagerar ju direkt!

C – Coachande förhållningssätt

1. att se vad individer är bra på – och hur de kan lösa helt nya problem. Anar att pedagogiken här har kommit längre än där den var under min skoltid.

2. coaching handlar mycket om att inte lösa problemet utan att utmana till en lösning. En strålande uppgift för att få unga att inse att de är kreativa, att det lönar sig att samarbeta – och att få känna tillfredsställelsen att själv löst något – och lärt!

3. invändningen kring coaching kommer ofta att det “tar längre tid”. Så är det självklart ibland – men det går att nyttja metoden på hela grupper.

4. coaching smittar. Om lärarna använder tekniken kommer eleverna använda den på varandra – och härigenom stötta varandra. Att inse att “jag blir bättre TILLSAMMANS med mina kollegor – inte genom att VINNA över dem” är en mycket grundläggande insikt i ett civiliserat samhälle.

5. Självklart ska rektorerna ha liknande inställning till sina lärare. Och det har en mycket god effekt: om jag som rektor VET att jag kan ge feedback på ett sätt som inte skuldbelägger och/eller gör att läraren går i försvar – då vet vi att det sker oftare. Väldigt många i vår skola och näringsliv är helt enkelt inte så bra på att ge feedback på ett sätt som leder mot vårt gemensamma mål!

U – Utvecklande internetverktyg

1. En rad verktyg kan nyttjas i undervisningen. Många glädjande signaler kommer här så detta område oroar mig mindre – även om naturligtvis spridningen är stor.

2. Men hur är det med lärarnas verktyg? Hur mycket stöd finner de i moderna verktyg? Nätverk för utbyte av pedagogiska metoder? Akut stöd via hotline?

L – Lean Leadership /struktur, uthållighet och team-inriktade metoder

1. Vilken process använder lärarna idag för att kontinuerligt utveckla sin verksamhet? Detta är naturligtvis viktigt både för eleverna – och dem själva! Att uppleva att man “står och stampar” i både metoder och egen utveckling kommer för de allra flesta leda till leda – och stagnation.

2. Lean har en fundamental tanke om att om vi tillämpar “no blame” så vågar alla ta upp felaktigheter så vi kan åtgärda dem. Istället hör vi om nyblivna lärare som “får svåraste klassen – för det fick minsann jag när jag var ny-exad”. Vad är det för värderingar? Och de nyexade får sedan inte det stöd som är självklart på de flesta arbetsplatser genom t ex faddersystem. Man tager sig för pannan i allt tappat engagemang!

3. En annan faktor i Lean VOC är central: “vad i vår process (utbildningen) tillför värde för kunden?” Dvs vad i vår utbildning blir till verklig kunskap – och vad är slöseri? Vågar skolan idag inventera detta? Jag ställer gärna upp gratis för en sådan kartläggning. Görs den med justa värderingar finns det bara vinnare!

Jag är inte expert på skolan, det finns säkert tusentals som kan detta verksamhetsområde bättre än jag. Men jag är rätt bra på att se verksamheter utifrån, för att sedan gå in och se vad VI kan skapa tillsammans. Alla vinner på detta arbete.

Med tanke på att vi lagligen tvingar elever att vara i skolan måste vi vidta åtgärder som ser till att elever inte känner sig värdelösa i lokaler vi upplåter. Är inte det en mild form av statsterrorism?

Read Full Post »

En viktig rapport från UNESCO visar att vi står inför en global brist på ingenjörer.
De där skräcksiffrorna (eller de siffror som förväntas väcka någon form av stress i
vårt land) som visar hur många ingenjörer som examineras i Kina, Indien och andra
folkrika länder och regioner – det kan i själva verket vara vår räddning.

Historien visar väl att många av de farhågor och rädslor vi haft och visat – visat sig
vara helt befängda visat sig komma på skam.

Nu visar det sig att en mycket omfattande brist på ingenjörer är vad vi kan stå inför.
Här är en artikel om detta: http://www.processnet.se/iuware.aspx?pageid=4216&ssoid=128982

här är rapporten:

Vad innebär “kockresan”? Jo, under en relativt lång tid hade kockarna i Sverige rätt låg status, slet hårt i varma kök och tjänade – inte så bra. Så började man bygga rollen. Vad var det de åstadkom under de 10-20 år denna resa, ja revolution pågick…

Jo:

1. Framträdande förebilder – tydliga, outspoken och modiga: Verner Vögeli (så framgångsrik att han blev en rollfigur hos tidens komiker)

2. Visualisering – visa vad ni gör, gör det tillgängligt i en miljö där kunderna finns (bokstavligen: riv väggarna!) Värt att notera är att inte alla kockar sympatiserade med dessa drag. “Men våra kök tål inte att ses av kunderna!!!” var en inte helt ovanlig kommentar…

3. Avsevärd kvalitetshöjning – när fokus föll på kockarna svarade de upp mot detta.

4. Vidareutveckling, diversifiering, explosion – krogsverige blev sig aldrig mer likt.

Nå – på vilket sätt ska detta kunna kopieras av ingenjörerna? Nu må jag vara part i målet – men när jag tänker på vad mina vänner från KTH arbetar med så inte fasen är det några ingrodda tekniker som inte har spännande jobb. Många reser till exotiska platser, blir extremt uppskattade för de insatser de gör, många bor under tider i andra länder där de kan ge sig själv och sina barn ett eller flera språk (vad är inte det värt i en globaliserad värld?). En ingenjör kan finna sin plats i allt från EKG-maskiner (som jag själv arbetat med) till bankverksamhet. En annan är operasångare. Ytterligare några startade Mackmyra. En gick vägen via dörrvakt under några av våra Squtt (fester på Kåren) till Hollywood…

Jag tror att ingenjörerna gör mycket av det som ungdomar idag faktiskt skulle vilja göra – men inte ser. Framtiden är i visualiseringen. Så hur tusan ska ungdomarna veta om de inte ser? Spännande är ju också att några av de aktiviteter jag ser att kockarna gjorde på 70-90-talen har ingenjörerna redan gjort! Men det har skett i det tysta. Kanske har bra löner gjort dem nöjda? Och varför ska de sälja in fler jobb på sin arbetsplats?

Om vi nu tänker oss scenariot att ingenjörerna redan gjort en del av “kockresan” – vad kan vi då göra idag? Ja, de allt mer tranparerande medierna genomsyrar vårt samhälle och finns redo att visualisera. Hur kan vi göra för att ytterligare tydliggöra och skapa dialog kring ingenjörsyrket? Jag har fler tankar kring detta – men vad tycker DU???

Read Full Post »

Detta är mina högst personliga noteringar av det jag uppfattade av detta seminarium. Jag var rätt sliten efter en kul junimånad med uppdrag varje dag, så detta med att ta justa anteckningar… Nja, det var jag inte helt i form för. Så jag tar mig friheten att citera Brit Stakston från JMW – (detta är en bild, så länkarna fungerar inte men det gör den här: se mer på www.jmw.se


Så här såg det ut – och du kan se strömmad video på www.lr.se/play


Rossana Dinamarca (V) – vikten av att varje elev och lärare måste ha tillgång till en dator. Tog upp Youtube som medel att kunna filma en lektion eller för erfarenhetsutbyte med andra lärare. Att skapa Facebook-grupper med de elever man undervisar.

Fredrik Federley (C) – sociala medier inte som ett verktyg – utan en del av mig. Som hur jag förhåller mig till mina vänner och kollegor. Har delat upp sin digitala närvaro för två målgrupper: vänner/fest och politikerrollen. I grund och botten att få folk att se att detta i grunden inte skiljer sig från andra sätt att umgås. Regler som normalt gäller i klassrummet kommer fungera även när det gäller sociala medier.

Kristina Alexanderson, gymnasielärare: Vissa elever har det enklare att “signalera” till läraren. Man vill kanske inte visa att man inte hänger med i matten… eller annat av känslig art, kan vara lättare att hantera via sociala medier.

Helena Linge, ledamot i LR förbundsstyrelse: Demokratifrågan – att kunna påverka med text, bild och video. Skolan ska vara kompensatorisk – och ge de elever som inte har så bra villkor hemma kan få det stödet i skolan. (JL-kommentar: HÄR finns en utmaning – men WOW om det går att genomföra! Visst är vi skyldig eleverna detta?)

KA: – dessa verktyg är de bästa verktyg jag sett för utbyte av information och kunskap. Det skapar samarbete! Elever som har bloggat om finanskrisen – och romaner. Eleverna provade att skapa manifest, de moderna pamfletterna. Blogg för att göra projektarbeten – och hur marknadsför man på nätet. Elever i klass 1 har en gemensam blogg för målsättning och uppföljning av lärandet i klassen! I bloggen tränas eleverna att följa upp arbetet.

FF: fyller på – att elev-arbetena kan leva längre än förr – då de blev liggande… Nu kan de leda till interaktion. (JL-kommentar: Ja, tänk om man som 4:e-klassare kan ange tidigare arbeten som referens i en avhandling! Minns ett skitbra jobb vi gjorde i 4an om Magellans seglingar! Och St Barth i Gymnasiet – Juhan Mägiste grät nästan när han pratade om det arbetet – var är det nu?)

KA: det är ett större problem om skolan inte agerar alls. Vi måste ta ansvar – det är vårt ansvar som skola att föra dialogen och att träna dem i att vara källkritiska.

LR: Eleverna kräver att lärarna ska vara tillgängliga på nätet-
AP:
“men då krävs att lärararna ska vara tillgängliga jämt?”
KA:
Jag är ofta on-line – men vi sätter upp regler. Överenskommelser, förutstättningar.
KA:
Jag är totalsåld – det är mer överblickbart och lättare att driva arbetet som lärare.
AP: förutsätter inte detta att alla lärare har datorer? (JL: tyckte jag såg nickningar. ja, utan dator kan man väl inte arbeta idag? en laptop är närmast självklar idag!)

Sociala medier måste integreras i lärarundervisingen – men Federley tydliggjorde att man kan vara bra på sociala medier men man måste inte vara teknisk expert. Den digitala kunskapen är inte lika nödvändig. (Och där finns nog en lättnad för många – min kommentar)

AP: vad händer om läraren kommer för nära eleverna?
KA:
Det står i skollagen att jag har ansvar för hur de utvecklas.
FF: Lärarna är ju inte omedvetna om vad som pågår i klassrummet.
Dinamarca: tog exemplet med lärare som blir Facebook-vän med eleverna när de går ut skolan – att inte vara vän med elever medan de är elever.

KA: Andra gör på annat sätt. Det går ju att skikta vad “vänner” kan se och inte på FB (min kommentar: återigen – kunskap, kunskap – som lärarna behöver ha!) Det återkommer till strategin – vad är vårt syfte, vad har vi för ansvar.
FF:
Läraren är ju i grunden pedagog. Man ska tänka igenom hur man använder mediet. Lärarens roll som förebild.

Här kom en fråga upp – tror det var från AP: Hur privat man får/vågar vara – vad som sker med min roll som förebild

FF: Ett av problemen många har är att man blir mer av den person man egentligen redan är.

(min kommentar: ja, transparensen kommer allt mer – “den globala byn” är redan ett faktum. Den relativa anonymitet vi fick när vi flyttade till storstäderna är delvis på väg att falla. Och vi är inte helt beredda på det…)

Här tar mina anteckningar slut. Jag var säkert rätt partisk och noterade vissa personers utsagor mer än andra. Jag var ju mest på plats för att lyssna på Brit, men blev rätt tagen av vad som sas även av de andra. Well, du ser på videon!

Jag blev litet störd över att moderatorn försökte skapa motsättningar och därigenom debatt – men missade att låta de agerande fördjupa sig. T ex skulle vi velat veta HUR jag nu som tittande lärare – detta streamades och finns fortfarande på www.lr.se/play – sök “sociala medier i skolan”

Hur som helst, detta seminarium var alltså starten på en seminarieserie som Brit kommer genommföra med Lärarnas Riksförbund. Mer om detta hittar du efter semestrarna – sök “JMW och Skola 2.0” så lär du få träff!

Read Full Post »

Hej i sommarvärmen!

Det har skrivit spaltmil om Almedalen och det lär fortsätta skrivas. Även av mig. Denna gigantiska mässa – eller “vuxenkollo på crack” som någon kallade den – inspirerar och sporrar. Ett sådant möte var med Kristina Alexanderson.

Här ovan är hon (2a fr v) del av panelen i debatten “Skola 2.0” i Almedalen i år, tillsammans med bland andra Brit Stakston och Fredrik Federley. Seminariet var som jag förstod det triggat av Brits bok “Politik 2.0” . Fler bilder här!

Under flera seminarier och möten hörde jag denna smarta gymnasielärare uttrycka sig om det jag kallar “Underlättande internetverktyg” i skolan. Läs gärna detta blogginlägg i frågan.

Kristina gör en viktig uppdelning som ibland glöms bort i debatten: den i verktyg för informationsinhämtning – sök, analys, granskande – och i sociala medier. Ibland kan distinktionen bli svår för vissa tjänster hamnar i gränslandet. Således är t ex Wikipedia för de flesta in informationsbas men för färre ett socialt medium i det att man skapar innehåll. Har du inte provat det – så ge dig in i leken, det är mycket utvecklande!

Dels gäller det alltså tillgången till sökverktyg – närmast självklart idag. Dels gäller det de sociala medierna. Genom sökningar på nätet märker vi relativt snabbt att källkritik är ett måste. Ibland låter det som något nytt men det var något som de flesta av mina lärare varit bra på att tydliggöra: “vem har skrivit – och med vilket syfte?” Detta behov lär inte minska – och är bra för vår goa hjärna – att behöva reflektera, fundera över syften – synka och jämföra med tidigare erfarenheter och trosystem.

De sociala medierna då? Vi har alla ett stort behov att räknas och få tillhöra en grupp. Med sociala medier ökar chansen till utbyte med andra människor – men också risken för splittring ökar. Jag är övertygad om att detta ställer högre krav på den lärare som ska leda en lektion där varje elev har en dator framför sig. Men det ger även enorma möjligheter. Vi som inte är födda med en laptop i knät har nog en tendens att tro att andra kollar sin mail när vi leder ett möte. Men se till att mötet är så fängslande att mötet i sig är mer stimulerande än att kolla mailen! Märk väl “stimulerande” – allt måste inte vara “KUL”. Men det mesta vi lär oss i skolan kan vara väldigt inspirerande.

Hur kommer då LUCK in i skolan?

(mer om konceptet LUCK här)

L: Lean – en struktur där vi fokuserar på de aktiviteter som faktiskt är värdeskapande – eleven hamnar här ofta i fokus, men vad sker med en lärare som inte stimuleras löpande? Jag anser att dessa båda processer – lärarens och elevernas ska slingra sig fram parallellt.

U: Underlättande internetverktyg – ja början till den beskrivningen finns ju ovan. Det finns säkert mycket mer att säga, men nu är vi igång!

C: Det coachande förhållningssättet – Krävande för en lärare som har så många elever. För i coaching möter vi eleverna i det perspektiv där de redan finns och levt sitt liv. Därur finns många drivkrafter att väcka. Men hur ska man som lärare hinna med? Jag rekommendrar alla lärare att studera gruppcoaching – för att kombinera med individuell coaching. Även detta område kommer jag återkomma till!

K: Kognitionen. Ja, här har vi ju hela grunden till “skola” att “Skola in” handlar ju om någon form av anpassning och införande av nya rutiner, kunskaper, insikter. I kognitionen finns många av nycklarna till framgångsrikt lärande.

OK, det var några inledande ord om det koncept jag arbetat fram under en 10-årsperiod som konsult, lärare och – i någon mån – pedagog.

Vilka är dina reaktioner, tankar om detta?

Read Full Post »

%d bloggers like this: