Feeds:
Posts
Comments

Posts Tagged ‘hjärnan’

Det är initiativ som dessa som kan få saker att hända. Jag får gåshud. Och då måste jag ju kasta mig ut själv. Så vad ska jag välja för program? Jag låter mina kunder styra – “Kognition!”

Sagt och gjort! http://programchef.ur.se/johan.lange

Rösta gärna – och varför inte söka upp ett program själv!?

Read Full Post »

Många har frågat (speciellt journalister) om vad “det där LUCK är för nåt???” Därför kommer favorit i repris här. Kolla även gärna blogg.sundhult.com – han har skrivit mer om detta än jag, vill jag minnas. Det är mycket trevligt med engagerade följare!!!

Johan

Påminnelse: Releasefest för boken “LUCK-konceptet för hållbart ledarskap” imorrn onsdag 29 juni kl 15 -23. Plats: So Stockholm i Kungsträdgården – mer info http://www.sostockholm.com

Mycket, mycket välkomna!

Johan

I del 1 av denna serie berättar jag historien bakom luck-konceptet. Den är starkt förkortad och när jag ser den så här i efterhand kanske litet väl mycket "inifrån och ut". Nu till konceptet – vad står de olika delarna för – och hur GÖR vi? LUCK är en förkortning för ett koncept som omfattar de fyra områdena Lean Production – ett sätt att bygga sin leverans till kund, brukare med flera Utvecklande internetverktyg – som ger oss helt nya sätt att r … Read More

via Johan Lange's view on…

Read Full Post »

I del 1 av denna serie berättar jag historien bakom luck-konceptet. Den är starkt förkortad och när jag ser den så här i efterhand kanske litet väl mycket “inifrån och ut”.

Nu till konceptet – vad står de olika delarna för – och hur GÖR vi?

LUCK är en förkortning för ett koncept som omfattar de fyra områdena

Lean Production – ett sätt att bygga sin leverans till kund, brukare med flera
Utvecklande internetverktyg – som ger oss helt nya sätt att relatera till individer
Coachande förhållningssätt – metoder att skapa delaktighet med mera
Kognition – som beskriver hur hjärnan uppfattar, tar in och bearbetar information

Låt oss nu närma oss områdena – ett och ett. Vi börjar i den ordning vi normalt arbetar:

Kognition:
Inom detta område finns det många begrepp och funktioner. Här är några:

Perceptiva filter och linser – vi väljer till stor del vad vi ser, hör och upplever
Reptilhjärnan – förenkling av några blixtsnabba reaktioner: anfall, flykt och försvar
Behovssystem – Maslows hierarki, SHB, tillhöra
Beteendesystem – Vi agerar på ett sätt vi tror fungerar
Inre och yttre värld – hur vi ser och upplever den yttre och hur den inre styr oss
Gruppdynamik – effekter när vi kommer samman, FIRO, groupthink mm
Försvarsmekanismer – metoder vi tar till för att bevara självkänsla och världsbild

Det är väldigt spännande att arbeta med dessa områden och diskussionen kring vårt ledarskap når nya höjder. Många goda insikter kommer redan här.

Coachande förhållningssätt
När vi väl har koll på hur vår hjärna hanterar information är det oftast naturligt att prova det coachande förhållningssättet. I detta område finns en rad verktyg och insatser:

Målstyrning – Hur vi sätter mål tillsammans
Att skräddarsy lösningen – vikten av ett gemensamt “hur”
Egeninventering – vad är det för resurser vi har till buds?
Ledarstilar – och deras effekter
Drivkrafter – att förstå och utforska vad som bäst driver respektive individ
Vad coaching inte är – jämförelser med mentorskap, lärare, handledare, stöd

Utvecklande internetverktyg
Idag finns en rad tjänster och verktyg som inte bara underlättar vår kommunikation internt och externt – utan även utvecklar vårt sätt att tänka, arbeta och förhålla oss till utmaningar. Här är några:

Chatt – ett enkelt och närvarande sätt att dels kommunicera, dels “bonda”
Wiki – att arbeta i strukturer av uppslagskaratär där innehållet skapas av alla
Samarbete i dokument “crowdsourca” – att simultant arbeta i samma dokument
Förstärkt verklighet “augmented reality” – ytterligare data förhöjer intrycket
Geolokaliserade tjänster – någonting som är kopplat till platsen erbjuds
Transparens – en känsla av att “vi kan se in”
Videotjänster – alla former av visuell/audiell/perceptuell påverkan
Bildtjänster – visuell kommunikation
Värdeutbyten – en insats av ett slag ger något annat tillbaka
Speldynamik – funktioner från dataspel och reality/lajv

Lean Production
Detta smått mytomspunna område är inte så mystiskt utan bygger på mycket sunda grundtankar. De bryter dock mot några av de principer vi lär oss under “taylorismen” – till exempel att en dyr maskin inte ska köras så mycket det går. Några grundläggande principer i detta avsnitt:

Värdeflöden – var skapas värdet i er verksamhet – från ax till limpa – för kunden?
Värdeskapande – Vad är slöseri (nödvändigt och icke nödvändig) och inte?
No Blame – vi skapar en kultur där syndabockar blir till problemlösande kreatörer
Ansvaret – medarbetarna i processen vet bäst var man trimmar – delegera ansvaret!
Aktiviteter – tavelmöten är effektiva sätt att få alla att ses, problem lösta och team
Nästa process är din kund – behandla nästa steg som din viktigaste kund
Rätt från mig – jag ser till att det jag lämnar vidare till nästa process är exakt rätt
Takt – vi producerar i den takt som kunden efterfrågar det vi gör
Rätt kvalitet – är den kvalitet kunden betalar för
Överproduktion är alla förlusters moder – skapar köer, binder pengar, skapar felaktiga beroenden och döljer fel och brister

Så där ! Nu har vi det mesta på plats. I del tre går vi in på hur detta kan göras i vardagen – kanske hos er?

(Min plan framöver är att skapa bransch-specifika små LUCK-böcker som ska vara ett gott stöd i vardagen, såväl för medarbetare som chefer och ledare. F n är listan 33 böcker lång – kom gärna med en propå även du – jag kommer behöva personer att intervjua. Exempel på områden: LUCK i sälj, förhandling, ledarskap, projektledning, café, pub, restaurang, skolan, LUCK för skogsbruk, LUCK för grisbönder (jo, faktisk!))

Samtliga ovan beskrivna områden avhandlas mer i detalj i den kommande LUCK-boken. Stay tuned – och ange gärna intresse för boken, planerad release: Maj 2011.

Read Full Post »

Utan förvirring ingen förändring och ingen kreativitet.

Varför har vi så svårt att tänka nytt?
Just varit på en frigörande session med Callisto Utriainen på twitter: @framgangstankar.

Vad är orsaken att vi har så svårt att tänka kreativt, att hitta sätt att tänka utanför boxen. För vi kan likna hjärnan vid ett antal punkter spridda över whiteboarden – och en av dina vanligaste tankar är länkar genom redan kända punkter, på redan känt sätt. (Ja, när vi lär nytt har det visat sig genom mätningar på neuroner att nya kombinationer skapas. Ska de även bestå krävs, som vi vet, övning!)

Praktisk övning!
Den aktiva övning vi utsattes var visade just detta – att kunna tänka nytt. I detta fall ombads någon att ta upp ett problem. “Att få tiden att räcka till”. Inte helt ovanligt och därför ett utmärkt ämne! Metoden vi sedan använde kan vi nyttja till det mesta. För nog är vi många som behöver bryta mönster? Så här går det till (klipp ur – ta med till jobbet!)

Skriv problemet: “Att få tiden att räcka till”

Lista ett antal verkligt korkade och omöjliga lösningar på problemet

(den listan blir rätt lång och det sker något i oss. I mitt perspektiv ser jag att lekfullheten blir allt större i gruppen ju fler ord som kommer upp. Det är en utmärkt övning i att vidga normerna i gruppen – tankar som “OJ! får man tänka SÅ brett och udda?” gör att det skapas nya tankar.

När den listan är klar (gruppen och tiden bestämmer) så går vi in i sista fasen:

Lista en litet mer rimlig lösning baserat på varje galet sätt ni redan skrivit ned. Nu kommer briljansen! (Dessutom får vi en bra, gruppvis målformulering jag skulle kunna jobba vidare med i mitt LUCK-koncept.)

Tack, Callisto för ytterligare ett bra verktyg att lägga till kreativa verktygsboxen!

Vad har DU för kreativa knep?

Ja, jag är med och tävlar om Bineros grymma “surfplatta” här på #Webcoast. Läs mer här!

Read Full Post »

Var kommer människans Mönsterseende ifrån?

Jo, när det prasslade i gräset kunde vår anfader (eller –moder) göra några antaganden:

1.     ”Det prasslar – och det ÄR en tiger”

2.     ”Det prasslar – och det är INTE en tiger”

Man behöver inte vara snille för att inse att de som gör antagandet nr 1 har en fördel om det verkligen ÄR en tiger. En så kallad ”sann-positiv-slutsats”. Den som i samma fall drar slutsatsen att det inte är en tiger – när det verkligen FANNS en tiger – fick kanske inte föra sina gener vidare utan slutade som lunch. Ett ödesdigert exempel på ”falsk-positiv”  Så förmodligen är det så att evolutionärt lönar sig reaktion 1: Sann positiv. Inget konstigt med det.

Nå, våra sinnen kan ju spela oss ett spratt. Om det inte prasslat på ett tag kan jag ju – medvetet eller omedvetet – få för mig att det prasslar – låt oss kalla dessa 1b och 2b:

1b.  ”Det prasslade nog – och det ÄR nog en tiger” (falsk – positiv)

2b. ”Det prasslade nog – men är säkert ingen tiger” (falsk – negativ)

Här kommer det verkligt intressanta: vilket beteende kommer premieras under evolutionen? Mycket tyder på att de sorglösa 2b-varelserna inte blir så långlivade. I en trygg miljö kanske, men naturen som vi lärt oss den är tyvärr inte SÅ överseende med dandyliv på stäppen… Så med 1 och 1b kombinerade blir vi en varelse som har koll på faror – även när de inte är närvarande. Men det lönar sig!

Några nackdelar med detta? Ja, i vår värld av så många oförklarligheter kommer detta sätta vår hjärna på hårda prov. Vad händer med vår hjärna när det inte FINNS något mönster? Kan vi skapa mönster på egen hand? Lägg till ovanstående ”mönsterseende” – eller varför inte ”monsterseende” – det är ju för de farliga djuren denna funktion ska skydda oss! – även vår neo-cortex, hjärnbarken. Denna vill på något sätt skapa en förståelig bild av vad som sker omkring oss. Detta behov är starkt, så starkt att detta – tillsammans med mönsterseendet – kan skapa rejält komplicerade konspirationsteorier. Lägger vi till detta till vår ”valda sanning” och våra perceptiva filter så inser vi hur komplexa vi människor är.

Här är förresten en video om detta – rekommenderas!

http://www.ted.com/talks/michael_shermer_the_pattern_behind_self_deception.html

Finns då detta i vär vardag? Det räcker väl med att ställa några frågor:

  • När ser vi orsakssamband som är emot oss? – när vi är i balans eller ej?
  • Hur påverkar min känsla av att kunna påverka situationen min känsla av att ”något yttre styr”?
  • Vilka är mest vidskepliga i baseball – de som är slagmän – eller de som är mottagare ute på fältet?

Rent medicinskt sker tydligen följande:

  • när nivån av dopamin är för låg i hjärnan ser vi inga mönster alls.
  • När nivån är ”lagom” – något slags normalstatus fungerar allt som det ska
  • När nivån är förhöjd ser vi mönster i allt. Ett välkänt exempel är Nobelpristagaren Naish, som såg mönster i allt. Mycket riktigt fann han samband i beslutsfattande – men även i det mesta i övrigt. Ett minst sagt jobbigt tillstånd.

Mönsterseendet påverkas ju även starkt av

  • Förväntningar – vad tror jag att jag kommer att se?
  • Vad TROR jag på? – min världsuppfattning (kalla det ”vald sanning”) kommer starkt påverka vad jag släpper in
  • De perceptiva filtren – en sållning som jag själv styr över – medvetet eller omedvetet. Kanske oftare omedvetet.

Dessa två tillsammans skapar lätt ett återkopplat system

Hur har ni det på er arbetsplats? Vilka slutsatser drar du av ovanstående?

Read Full Post »

%d bloggers like this: