Feeds:
Posts
Comments

Archive for the ‘Networking’ Category

OK, here for the second part of the Community Management (four parts are planned).
My previous post tried to focus mostly on WHAT. What was it? Who ran it? Who were involved? I’ll return to that and possibly with some interviews… (It would be very interesting to see what CMs made of their skill!)

So, today it’s about HOW. How did we do it all? How do you know if your action will succeed. Well, you don’t. There was a lot of trial-and-error! Lycky thing: We CM’s were noobs, rookies and so was our members. A kind of Klondyke (in the positive aspect). And yes, I had a feeling “this is good stuff to learn” – i didn’t really know why, but in some way all this we did for fun would sooner or later make their way into organisations.

We off on a straight path into the unknown. Yes! We were thrilled! Time was perfect, as needed “collagues” to talk to – being new as consultant wasn’t all that ease in a recession. So, Social Media made a perfect entre. I ran seven groups in total but will focus on the group “Cafe life”.  That was my main goal: to gather in groups and for discussion at cafes, preferably covering work. I was not alone – less than a month later we were 100+ and we peaked at 670 members in 2006.  Then came Facebook 🙂 Nah, not really true. A number of changes to the platform struck our groups heavily. Parallel to this other networks like Yahoo, Jaiku took its tooll. In Sweden “Lunarstorm” was huge as well. I guess that’s true everywhere – we all started in national communities – and now we’re attracted to huge networks.

Goals?
Dialog. Coffee. Great cafe’s. It’s easy to forget when you’re part of a development. In parts of town we had very few cafes – let alone even fewer wifi’s.

Intentions?
My hope was to encourage, empower and breathe for more air. Cross-functionality with other groups. Especially the groups “Skärgårdsaktiviteter” (The Archipelago Group) and a few others.

Purpose?
Nutcracking. Philosophy. Engineering. Blogs, sites and more. Bring your stuff and tell us. We’ll figure something out. And it’s amazing – most groups do! Trust the process, trust the group.

Channels to communicate?
This is probably one of my clearest views ever. After my first meeting at Shortcut I grasped the pen and signed in. The fantastic this case was the hazzle-free communication – almost no problem if you don’t attend. (Well, some – these were still the days of on-off. Not calledup modems, but we did disconnect from the service from time to time. Would you do that with your electric connection?

The tremendous change was – if you attended a meeting but didn’t manage to talk to all – you could continue on the community. It’s easy to forget the importance of this!

Communicare
The first and the last – the most important in Communities are the same as always: First expressions last. I’ve seen many communities and they treat their members in different manners. The care you share with your members are immediately and over time reflected to you. Here’s probably one of the most important skills!

Critical level
All groups of people need critival levels. How? People are funny. Watch gatherings of people. Some people love it – some not so much. We’ve found events to be slow in start if they start from zero (or one). We people have at sticking surface. Attract more and it will grow. We co-operated cross-borderwise – all arrangements then start with a number of REAL people, participating. For a “fika-paus” (coffee break in Swedish) 2 – 4 may be enough. Travelling to an island in the archipelago probably would need 8-10 people.

Welcoming new members
No matter our volume as a group – we all appreciate being welcomed! Nowadays my community management is limited to our showgroups’ “Club Jambalaya – new group”. We still welcome new members as often as we can. I attended other Communities but no matter how much you offer – if the heart is not there the community will die. It’s hard to fake passion. And I believe a CM should have a lot of that – still not dominating.

Restart after breaks
I realised during the first year or so how important a little extra spin on the wheel is needed in summertime and over  Christmas and New Year. On the second year we gained so much speed that we made it past those phases of lower activity. It’s also extremely important to level this with member’s activities (see below)

Invite others To act (delegate)
Under the first year of “Cafe life” (and the six other communities incl Gardening, Freelancing and four more) the number of arrangers grew steadily. It takes some guts to arrange something in a fastgrowing group. This may be just the same in an organisation. Who’s the one kick-starting projects? To grow and prosper a lot of people need to act – release them!

I’ll stop here. More very soon!

Read Full Post »

Visst är det härligt när något som legat och pyrt i ens sinne plötsligt flammar upp och blir till en djuplodande insikt att “NU ÄR DAGS!”? Jag hade en sådan upplevelse. Eller en – det var två och de skedde under endast en timme. Det är sådant som sker på så kallade “knytkonferenser” – eller på engelska “unconferences”. En konferens som sker i flera rum och vid flera tidpunkter. Dessa spänner upp den GRID som alla seminarierna samlas i.

Jag var alltså på ett som handlade om API:er. Vad är nu detta? Förkortningen står för “Application Programming Interface” Wikipedia förklarar mer i detalj.

Den stora insikten var i mitt fall hur oerhört stor del detta med API:er kommer ha i det jag kallar “U-perspektivet” i mitt LUCK-koncept. U-perspektivet omfattar samtliga utvecklande tjänster och verktyg som internet i olika skepnader erbjuder. Även mobila terminaler ingår. När en organisation erbjuder öppna API:er innebär det för kunder, partners och kollegiala funktioner att de kan samverka med er – utan att ta resurser från er. I mitt fall skulle det kunna handla om en ehandelssajt som erbjuder profilkläder och reklammaterial som de tar ansvar för men som jag visar upp på min sajt, med mitt gränssnitt och min tonalitet. Här är de två bambuser-sändningarna jag lade ut i förmiddags:

Annika Lidne, Disruptive Media om marknadsföring med API:er – se här

Andreas Krohn, Mashable.se om sin katalog över svenska API:er mm – se här

Read Full Post »

Lots of kickoffs of course fulfill the most important issues in our organizations – to have fun and build our teams. However too many are not reaching the target:
To make it obvious to us that  all colleagues are needed and are our local experts.

An “un-conference” can make up for this! Why not make at least part of your coming kickoff an unconf?

Cognition: Really great way to share knowledge, get acquainted, get feedback, clash ideas, make speakers listen and listeners talk

Coaching: Great opportunity to learn of other perspectives, give and receive feedback

Unified communication: make use of your tools as webcams, chat rooms, live streaming, sharing

Lean and structure: make some meetings and sharing tools regular in your everyday life at work, work with “no blame” focus, for groups of continuous improvements, build structures together

How to do it:

1. Arrange for a couple of spots – outside or inside depending on location, time and weather

2. make up a grid of the localities in colums and time slots (hour by hour is preferable)

3. at a certain moment – relase the spots, make people go for 20 min or 40 minute spots, 10 and 20 min’s are for questions, respectively

References and more:

http://en.wikipedia.org/wiki/Unconference

Read Full Post »

I’m realizing I’ve started to use a new tool. It wasn’t planned. I didn’t really need it, nor ask for it. It rather followed me – and proved its value slowly. And now it’s part of my toolbox. What? I’m talking about the #crowdsearch. Users of the Flickr service are daily digging through my vast material of photos and videos. Given the amount of pictures (approx 13,000) and no of views (approx 105,000) it’s not far from “random”. Or is it? I guess sociologists would find patterns. To me – it’s great for imaging creativity in several dimensions. Daily, I’m facing pictures like these:

Visitors are – not far from what archeologists do – showing me stuff from my own archive. They not necessarily LIKE what they see – but someone chose to open it – and it must mean SOMETHING. And to me – it’s great inspiration, great for my collective memory – and my only commitment is to gradually add tags, descriptions, bylines, people – and sometimes – editing in PicNic (which is extremely intuitive) to enhance early pictures of my iPhones.

How can #crowdsearching make difference to you?

Read Full Post »

Twitter’s supposed to release additional identities -a k a “Brand Pages” to offer space for B2B on twitter. Most likely – this will mean a development of  our twitter strategies. More here! I’m just starting to think WHAT may be diffent – are you ahead of me?

Read Full Post »

As an entrepreneur and consultant running my own company I constantly have to consider TIME as one of my crucial factors. Now, that goes for most of us, but as a sole consultant you are the CEO, CFO, CPO and  a lot of other roles. All need attention. That’s one part of the game.

The other is described excellently by Daniel H. Pink in the brilliant book “Free Agent Nation”.

The reason we see more and more free agents is not only the fact large industries are being digitalized – but the fact that most tools of productivity now thanks to digitilazation and internet can be housed in your laptop brings you power over the tools of productivity. What Pink calls “Digital Marxism”

I need to improve on a daily basis – creating the best work flow, from my handy iPhone when waiting for a train over the iPad when I have more writing space and work with pictures, to the Mac Book Pro where all is finalized. Then again – tagging et cetera can be done “upstream” after doing the big work on the MBP. Handy!

What tools are most essential to you? To me – except for what’s already in the Mac Book Pro I use the following daily: (apps, webapps and SW in a good mix)

Evernote – for taking notes – especially mileage for my acounting but also for book writing
Dropbox – for sharing files with myself and others
Delicious – for saving and sharing links
Google Docs – for co-creating text and more
Scrivener – the best author tool?

now, what do you use?

Read Full Post »

Detta är mina högst personliga noteringar av det jag uppfattade av detta seminarium. Jag var rätt sliten efter en kul junimånad med uppdrag varje dag, så detta med att ta justa anteckningar… Nja, det var jag inte helt i form för. Så jag tar mig friheten att citera Brit Stakston från JMW – (detta är en bild, så länkarna fungerar inte men det gör den här: se mer på www.jmw.se


Så här såg det ut – och du kan se strömmad video på www.lr.se/play


Rossana Dinamarca (V) – vikten av att varje elev och lärare måste ha tillgång till en dator. Tog upp Youtube som medel att kunna filma en lektion eller för erfarenhetsutbyte med andra lärare. Att skapa Facebook-grupper med de elever man undervisar.

Fredrik Federley (C) – sociala medier inte som ett verktyg – utan en del av mig. Som hur jag förhåller mig till mina vänner och kollegor. Har delat upp sin digitala närvaro för två målgrupper: vänner/fest och politikerrollen. I grund och botten att få folk att se att detta i grunden inte skiljer sig från andra sätt att umgås. Regler som normalt gäller i klassrummet kommer fungera även när det gäller sociala medier.

Kristina Alexanderson, gymnasielärare: Vissa elever har det enklare att “signalera” till läraren. Man vill kanske inte visa att man inte hänger med i matten… eller annat av känslig art, kan vara lättare att hantera via sociala medier.

Helena Linge, ledamot i LR förbundsstyrelse: Demokratifrågan – att kunna påverka med text, bild och video. Skolan ska vara kompensatorisk – och ge de elever som inte har så bra villkor hemma kan få det stödet i skolan. (JL-kommentar: HÄR finns en utmaning – men WOW om det går att genomföra! Visst är vi skyldig eleverna detta?)

KA: – dessa verktyg är de bästa verktyg jag sett för utbyte av information och kunskap. Det skapar samarbete! Elever som har bloggat om finanskrisen – och romaner. Eleverna provade att skapa manifest, de moderna pamfletterna. Blogg för att göra projektarbeten – och hur marknadsför man på nätet. Elever i klass 1 har en gemensam blogg för målsättning och uppföljning av lärandet i klassen! I bloggen tränas eleverna att följa upp arbetet.

FF: fyller på – att elev-arbetena kan leva längre än förr – då de blev liggande… Nu kan de leda till interaktion. (JL-kommentar: Ja, tänk om man som 4:e-klassare kan ange tidigare arbeten som referens i en avhandling! Minns ett skitbra jobb vi gjorde i 4an om Magellans seglingar! Och St Barth i Gymnasiet – Juhan Mägiste grät nästan när han pratade om det arbetet – var är det nu?)

KA: det är ett större problem om skolan inte agerar alls. Vi måste ta ansvar – det är vårt ansvar som skola att föra dialogen och att träna dem i att vara källkritiska.

LR: Eleverna kräver att lärarna ska vara tillgängliga på nätet-
AP:
“men då krävs att lärararna ska vara tillgängliga jämt?”
KA:
Jag är ofta on-line – men vi sätter upp regler. Överenskommelser, förutstättningar.
KA:
Jag är totalsåld – det är mer överblickbart och lättare att driva arbetet som lärare.
AP: förutsätter inte detta att alla lärare har datorer? (JL: tyckte jag såg nickningar. ja, utan dator kan man väl inte arbeta idag? en laptop är närmast självklar idag!)

Sociala medier måste integreras i lärarundervisingen – men Federley tydliggjorde att man kan vara bra på sociala medier men man måste inte vara teknisk expert. Den digitala kunskapen är inte lika nödvändig. (Och där finns nog en lättnad för många – min kommentar)

AP: vad händer om läraren kommer för nära eleverna?
KA:
Det står i skollagen att jag har ansvar för hur de utvecklas.
FF: Lärarna är ju inte omedvetna om vad som pågår i klassrummet.
Dinamarca: tog exemplet med lärare som blir Facebook-vän med eleverna när de går ut skolan – att inte vara vän med elever medan de är elever.

KA: Andra gör på annat sätt. Det går ju att skikta vad “vänner” kan se och inte på FB (min kommentar: återigen – kunskap, kunskap – som lärarna behöver ha!) Det återkommer till strategin – vad är vårt syfte, vad har vi för ansvar.
FF:
Läraren är ju i grunden pedagog. Man ska tänka igenom hur man använder mediet. Lärarens roll som förebild.

Här kom en fråga upp – tror det var från AP: Hur privat man får/vågar vara – vad som sker med min roll som förebild

FF: Ett av problemen många har är att man blir mer av den person man egentligen redan är.

(min kommentar: ja, transparensen kommer allt mer – “den globala byn” är redan ett faktum. Den relativa anonymitet vi fick när vi flyttade till storstäderna är delvis på väg att falla. Och vi är inte helt beredda på det…)

Här tar mina anteckningar slut. Jag var säkert rätt partisk och noterade vissa personers utsagor mer än andra. Jag var ju mest på plats för att lyssna på Brit, men blev rätt tagen av vad som sas även av de andra. Well, du ser på videon!

Jag blev litet störd över att moderatorn försökte skapa motsättningar och därigenom debatt – men missade att låta de agerande fördjupa sig. T ex skulle vi velat veta HUR jag nu som tittande lärare – detta streamades och finns fortfarande på www.lr.se/play – sök “sociala medier i skolan”

Hur som helst, detta seminarium var alltså starten på en seminarieserie som Brit kommer genommföra med Lärarnas Riksförbund. Mer om detta hittar du efter semestrarna – sök “JMW och Skola 2.0” så lär du få träff!

Read Full Post »

Older Posts »

%d bloggers like this: