Uppdatering:
Jag har varit mycket i andra tankar, i leverans hos kund. Nu fick jag av flera anledningar chansen att återgå till denna bloggpost. Det finns såklart mer än det jag avhandlade senast som Lean (och LUCK) kan tillföra i design.
Lean säger ju
- VOC – “voice of the customer” – dvs lyssna mycket på vad dina kunder önskar. Men våga också som Apple ta fram sådant som kunderna INTE frågat efter. Det är ju OCKSÅ ett sätt att lyssna som vi ofta tar fram i “coachande förhållningssätt” (C i “LUCK-konceptet)
- “Nästa process är din kund” och “Rätt från mig” – dvs att varje delprocess som lämnar något vidare inte bara kollar om det är felfritt utan även om något går att förbättra eller utveckla.
- Ishikawa-diagram – eller “fiskbensdiagram” för att bena upp vad som kan orsaka fel – eller hur en uppgift kan lösas med olika insatser
Jag fick just frågan på Twitter (twitter.com) om vad jag anser om Lean och design i allmänhet – och den här bloggposten i synnerhet? Jag kan inte låta bli – utan kommenterar omedelbart!
Som Karin tar upp är det centralt i Lean att
* själv skaffa sig en uppfattning, en förstahandsuppgift. Världen har sett för många “skrivbordsprodukter” – och gör en egen bedömning
* använda beprövad teknik så att “grejorna håller”
* visualisera så att inget är dolt (och därmed en presumtiv källa till kvalitetsbrister)
Jag delar de ståndpunkterna. Hur ser jag på detta från ett “LUCK-perspektiv”? I detta fall refererar jag ju inte till “lycka” eller “tur” utan det koncept jag arbetat fram under 5-10 års arbete som utbildare, konsult och mental tränare för chefer och organisationer. Originalboken finns här – eller i din bokhandel eller att låna på bibliotek som ebok via http://www.elib.se
Det så kalla “LUCK-konceptet” i boken är generellt. I serien är ett 50-tal böcker planerade inom en rad områden, däribland design och kreativt arbete. Jag har tidigare arbetat inom projekt där traditionell konsulting “krockades” med konstnärer i olika genrer. Detta för att utforska vad som sker i det “tredje perspektivet” – även kallat “Medici-effekter” efter den kände mecenatsfamiljen.
Några preliminära tankar ur LUCK-perspektiv följer här. Vi börjar nästan alltid i “K-perspektivet” då det ofta är en grund för den kommande verksamheten.
LUCK står i tur och ordning för
L – Lean, Six Sigma och andra förbättringsfilosofier och -metoder
U – Utvecklande internetverktyg: en rad tjänster och verktyg som underlättar vår kommunikation
C – Coachande förhållningssätt: en ledarstil som får mycket att hända och resultat att uppnås genom gemensamma mål och tydlig målbild
K – Kognition: hur hjärnan sållar, tar in och bearbetar information – samt några mänskliga reaktioner
Ur K-perspektivet är det förmodligen viktigt att förstå våra rädslor att inte riktigt duga till för uppgiften. Denna räsla kan leda till såväl försvar som attack men även flykt. En form av flykt kan vara glömska eller förträngning – vi flyr från det svåra. Det kan vara ritbordet. Eller “sälj” – och så tar jag fram bokföringen istället. Att förstå att design är ett hantverk som kräver koncentration kan innebära att jag ska rita upp ett schema som jag håller. Många skribenter och musiker vittnar om detta nödvändiga val – att ha en kalender. Vidare hur jag ser på mig själv och mina alster. Här går K och C-perspektiven ihop. Kan jag peppa mig själv till nya stordåd genom det jag redan åstadkommit eller är det “passerat och oviktigt”? Kan jag fira mina framgångar?Kan jag släppa vad som är “bra” under den kreativa processen? Mycket tyder ju på att krav och kommandon är rakt motsatta den kreativa processen med dess gränslöshet – låt vara inom de nyss nämnda ramarna.
Vidare finns en rad funktioner som kan påverka en designer och dennes arbete: Viljan att tillhöra. Det kan handla såväl om att tillhöra en grupp eller inriktning som att visa att jag inte tillhör den. Hur väl jag uppfattar omgivningens krav bottnar i såväl gener som perceptiva filter och min självkänsla och självbild.
I Lean-perspektivet ser jag mycket som kan tillföras förutom de som nämndes i Karins bloggpost:
“No Blame” – en förmåga att se “lättsinnigt fokuserat” på fel och brister som uppstår – men lämna frågan om “rätt och fel” då de ofta blir så subjektiva att det lätt urartar till ställningskrig. I jakten på lösningen att slippa göra om felet gör vi kreatörer av dem som i det sedvanliga “blame game” som finns i den traditionella felsökningen blev syndabockar.
Från Six Sigma lånar vi “Fem S” – ett sätt att skapa tydlighet: Sortera – det som inte används tas bort, Strukturera det som är kvar, Städa, få rent och åtkomligt, Standardisera så vi gör på liknande sätt och till sist Styr – fortsätt på den inslagna vägen.
Vi kan även nyttja “lågt hängande frukt” – att först ge sig på de uppgifter som är enklast och ger störst effekt. I den ingenjörskultur jag själv kommer var det ofta tvärs om – genom heroiska insatser skulle världen vinnas… Vilka insatser i designen ger störst effekter vid minst insatser – och gärna till lägsta kostnad.
Vidare de kontinuerliga förbättringarnas filososfi. Alla idéer som dyker upp passerar “no blame” och ska beaktas.
Visualisering – rita upp allt så det går att förstå.
Ja, det var några av mina tankar om design utifrån ett LUCK-perspektiv. Vad tycker du?
Read Full Post »
Johan Lange's view on... 