Disclaimer: Jag har inte erfarenhet av vare sig skogs- eller lantbruk. De idéer jag för fram här bygger enbart på intryck från folk jag lärt känna och arbetat med.
*** uppdatering: Program om säkerheten i Lantbruket – SR P1 ***
I denna korta programlänk talas om riskerna i lantbruket och den kampanj som ska öka kunskapen hos samtliga såklart med syftet att minska riskerna. Här är länken.
Just i säkerhetsarbete visar det sig ofta att utifrån kommande information inte är tillräckligt. Forskning kring cigarettavvänjning och trafikskador visar att inte ens bilder på konsekvenserna hjälper. De försvarsmekanismer alla av oss har stänger helt enkelt av och vi rationaliserar “det händer inte mig – jag är noggrann”. Ett första steg för att få insikterna och kunskaperna att sjunka in är rätt enkelt: Din personal ska tydligt för dig visa vilka riskerna är – och hur man skyddar sig och vilka handgrepp som är speciellt farliga – och vilka man kan utföra istället. Det är ju inte helt ovanligt att det är när något gått på tok som vi tar genvägar/struntar i skyddsutrustning/mixtrar med skyddshakar mm. “Vänd på kuttingen” är något vi tillämpar med stor framgång just när chefen/ledaren behöver förvissa sig om att medarbetarna förstått. Därefter krävs även uppföljning, men då inte i form av kontroll utan genom dialog som “Hur går det….? Orkar vi gör som vi ska – eller tar vi genvägar?” “Vilka kan konsekvenserna bli då?”
*** åter till original-posten ***
Bakgrund:
Det så kallade “LUCK-konceptet” är en reaktion på ledarskapet i en tid då det mesta förändras Så har det varit i många tider – men i vår tid är är i princip all kunskap tillgänglig så fort du har en mobiltelefon i handen. Vidare kan vem som helst skapa information som når vem som helst som också har tillgång till nätet. Vidare har ungdomar och nya på arbetsmarknaden rest i en omfattning vi aldrig tidigare sett. Kort sagt – väldigt mycket är nytt – och allt kommer påverkas av internet!
Det kallas ibland “internet of things” de av dina instrument och verktyg som kan kopplas upp kommer kommunicera med din server på gården/enheten. Med några sensorer får du stöd att fatta rätt beslut som sådd, skörd, avverkning med mera. Alls inte som ersättning utan som komplement, en andra bedömning – som kan minska stressen. Ett felbeslut kan ju bli dyrt. Jag tror att det är HÖG tid att prata om vad jag kallar “internet of thinks” – hur internet får oss att tänka. Helt enkelt “hur vill vi ha det?”. Nej, vi kommer inte kunna styra bort internet men vi kan såklart bestämma hur vi ska ha det. Hur gör vi för att få in internettjänster i vår verksamhet på ett sätt som gagnar oss, våra medarbetare, lönsamheten, miljön, bygden med mera.
Jag har burit på den mentala bild som jag tror många delar – att mekaniseringen gjort att det är allt färre människor engagerade i lantbruket – men jag får av mina goda vänner i verksamheten att det vänt. För att gå runt krävs det ofta att man förvärvar egendom som finns på annan plats än där jag själv håller till. Detta – tillsammans med öka komplexitet ökar behovet av ett utvecklat ledarskap. Ett ledarskap som bygger på principer vi har anledning att vara stolta över – i kombination med nya insikter för att landa i ett ledarskap som gör såväl chef/ägare som medarbetare och kunder nöjda. Dessutom på ett sätt som är hållbart vad avser människor, natur och övriga resurser.
Under de konferenser jag närvarat på och presenterat konceptet har jag ständigt fått frågor ur lant- och skogsbruksperspektiv: “Kan du göra detta för grisbönder?” “Kan detta tillämpas hos min kompis som är bonde?” “Jag är mjölkbonde och gillar tankarna – men hur gör jag – fullt ut?” “Hur ska jag göra som jägmästare?”
Det är här jag transparent och enkelt (och för att leva mitt eget koncept!) svarar: Det vet jag inte! Men ni vet – det är NI som kan er verksamhet. Det är en av de ofta missade grundbultarna i “Lean” – den som är i processen, som jobbar dagligen där är expert. Ingen jäkla konsult ska komma o stå i potatislandet och vara expert. Ni kan er näring. Jag har en idé som verkar kunna binda samman olika perspektiv som var för sig är inte svåra att förstå – men jobbiga att hålla igång.
Hur gör man då med LUCK? HyperIsland intervjuade mig förra veckan. En mycket kort genomgång kommer här (här en 4 minuterspresentation från sommaren i Almedalen i år) men även en enklare skriftlig här: Ett sätt att leda dig själv och din personal på ett sätt som leder mot målen på ett sätt gör att du blir tydligare, slipper vara så mycket på plats för att kontrollera och får mer tid till planering med mera – och förhoppningsvis nå goda resultat! Det handlar mycket om att skapa målen ihop, hitta drivkrafter men också kräva ansvar och transparens. I ett bra team “mörkar” vi inte för varandra!
Detta är mitt första utkast till hur LUCK-konceptet skulle kunna fungera i Lant- och skogsbruk. Finns intresse så sammanställer jag en skrift om detta med praktiska exempel. Kom gärna med synpunkter i kommentarsfälten nedan!
Arbetsgivarrollen har alltså ändrats radikalt: Mer arbetsgivarfrågor i form av lagar och förordningar, säkerhet och miljö och så – personalansvaret! Här finns två områden jag arbetat mycket med under de senaste åren:
Distansledarskap: förmågan att få personal som arbetar på en annan ort än min egna. Det kräver tydliga mål, sätta rätt arbetsklimat, nå resultat och mål, få grupper av människor att fungera ihop, konflikthantering med mera med mera.
Detta ledarskap bygger alltså på att du inte kan vara närvarande jämt. Hur ska du då agera? En lokal arbetsledare är oftast nödvändigt – men hur vet du att denne person följer dina tankar? (Det händer – men det kan lika väl gå åt annat håll)
Det finns åtminstone ett område jag inte alls berör här: Arbetsrätt och -juridik. Men detta kan du ofta nå via din lokale LRF-representant/motsv.
Så hur kommer LUCK-konceptet in i lant- och skogsbruk? I korthet är LUCK (uttala det som du vill, som en “luck-öppning” eller som “lycka” på engelska). Konceptet består av fyra områden:
L: Lean-ledarskap: Det PRATAS mycket om Lean men vad är det? Jag tycker tanken om att vi som är i teamet är experter, samverkar för att varje dag göra saker bättre. Ska man lyckas med det måste man ta bort rädslor. Rädslan att göra fel – om du gör det ska du våga säga det och tillsammans fixar vi det! Det bybber på att om felen kommer upp så blir det bättre. Som alla idrottare vet – vågar jag fel så blir det oftare rätt! (ansvaret mm kommer i de andra bokstäverna) Baseras på tankar från bland andra Deming (drivkrafter, processer mm), Juran (kvalitet mm), Ohno (lean i praktiken, japanska sjön mm). Filosofi som ger bra stämning på jobbet och klirr i kassan!
K: Kognition: Lean (ovan) bygger mycket på insikter om hur människor fungerar. Om du försöker mästra någon, vad händer då? Det ser ju UT som om de fattar och lyssnar. Men när du går kommer de göra på sitt sätt. Är det inte bättre om vi gör på VÅRT sätt? Något vi kommit överens om, något vi VET fungerar och så gör oss till ett samverkande team? (Ordet kognition handlar om hur hjärnan tar in, filtrerar och skapar grund för känslor, tankar och handlingar.) Sätter vi oss på folk så gör de som de vill – samverkar vi kan vi bli världsklass! I kognitionen måste vi förstå att om någon kommer med obehagliga beslut så slår lätt reptilhjärnan till. Den har visat sig mycket framgångsrik – i överlevnad. När det gäller ledarskap finns det smartare sätt. Reptilen: Anfall, flykt och försvar.
C: Coachande förhållingssätt: Här är ledarstilen som krävs. En ledarstil som strävar mot det gemensamma målet(-en), ser individerna, ställer frågan “hur?” oftare än “varför?” men också utmanande och ansvarstriggande. Är man kvar litet grand i det gamla ledarskapet “ensam är stark” så känns detta lätt flummigt. Jag kan LOVA att det är så in i Norden handfast. Och gå inte på myten att coachande förhållningssätt bara tar tag i det lätta och väjer för det svåra. Tvärsom! Med denna ledarstil kan du gå rätt in, lyssna av, stämma av och hitta nyordning om det har “skitit sig”. Men sakerna blir ju inte bättre om du ryar och styr (och reptilhjärnorna redan stängt butiken för länge sen).
U: Utvecklande kommunikationsverktyg: Hur kommer kommunikation och internet in i detta? Ja, du kan ju kartlägga dina ytor i skog och land på centimetern när. Vilka möjligheter det ger! Vidare kan du ha sensorer som ger mången värdefull data.De internettjänster vi nu möter är i mycket en förlängning på våra sinnen: viljan att behövas, bekräftelse, delning av idéer, bilder, videor, texter – via tjänster som Twitter, Facebook, Evernote, Bambuser, Instagram. Här finns det ett rejält utbud till mycket ringa kostnader – men det är en bra investering i tid att skapa ordning och reda bland verktygen. Dina medarbetare kommer gilla dig för det här!
Detta var ett första utkast. Och för att leva mitt egna koncept – ja, jag är på djupt vatten. Men ibland är det när man kryssar där som man hittar guld. Så, låt höra – hur synkar detta med era tankar som Lant- och skogsbrukare?
Johan
(Ja jag borde haft några vackra bilder av svenska odlingslandskap – de kommer!)
Johan Lange's view on... 